Det finns mycket som stressar mig, på olika sätt men som ändå påverkar mig på ungefär samma sätt. Magkatarr har jag haft till och från länge, men det kan jag ta medicin emot som tar hand om det värsta. Jag är trött och har svårt att fokusera och vara effektiv när jag är stressad. Min mage blir knäpp, fast det är den ju jämt. Jag får spänningsvärk i nacken och ryggen, och biter ihop käkarna när jag sover. Något som kommit på senare tid är att jag är yr också och därmed mår illa och får ont i magen så jag tror att det är någon magjsuka på G, men sen inser jag att det är stressen som spökar.
Det kan handla om att det är mycket att göra i skolan, som jag känner tidspress och oro för att det ska bli bra och få godkänt. Även redovisningar är väldigt stressande, men fungerar ändå bättre ju fler gånger man gjort det. Att äta lunch i skolan stressar mig också, det är jobbigt med mycket folk och ljud runt om, men det är samma sak där, man blir van vid det så det fungerar. Vilket har förvånat mig då det länge var så att jag inte ville/orkade utsätta mig för den stress som att gå på universitetet utgör. Nu är jag här, 1,5 år senare och jag klarar av det.....och kommer fortsätta klara resten även om jag är väldigt otålig och vill bli klar NU.
Åter till stress då....även tågresorna till skolan stressar mig, men det hjälper ju att jag har en så härlig grupp i skolan som kan distrahera en med härligt snack och skratt. Alla måsten i hemmet stressar mig också, väntar in i det längsta med att exempelvis städa hemma....skulle vilja ha en hemhjälp ibland så jag kunde slippa fixa och dona med det vardagliga.
Känslomässig stress är den värsta jag vet, för där får man inte se nåt resultat som i skolan där man ser tydligt vad man klarar av trots stress och oro. Jag har alltid, eller så länge jag kan minnas, tagit åt mig andras problem och bekymmer och gärna tagit ansvar för deras problem. Saker som absolut inte har med mig att göra egentligen, men likväl blir jag ledsen och önskar att jag kunde ändra livet till det bättre för andra. Vet inte varför jag gör så....men jag har på senare år försökt att medvetet stånga bort sådana tankar, för jag mår inte bra av det och jag måste se till mitt eget bästa. Jag kanske verkar känslokall ibland men det är en försvarsmekanism för att orka. Mina tankar snurrar ändå kring allt med skola, familj och alla måsten som finns....det hade varit skönt att kunna stänga av tankar och känslor ibland...
Tidigare har jag använt godis och choklad för att stressa ner....men nu ska jag försöka sluta med det för att må bättre och kanske gå ner lite i vikt och för att få mer ork till allting. Det känns jobbigt och jag vet inte om de senaste dagarnas stresssymptom beror på att jag inte kan stressa ner tillräckligt. Jag har cyklat på min motionscykel och det var skönt, men de senaste dagarna har jag känt mig sjuk och inte orkat och därför låtit blir motionen, men sockret har jag kunnat skippa, förutom i kaffet. Jag vill verkligen fungera trots stress och behöver hitta andra vägar till välmående, så motionen får vara en metod....och kanske denna blogg kan hjälpa till att få ordning på tankarna.
Ta hand om er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar