Känner mig rätt slut efter att jag grät igår. Känner mig spänd och har ont i huvudet. Men jag tror att det var bra för mig, känner inte som förut då det kändes som om jag skulle börja gråta för minsta lilla. Nu ska jag bara försöka se lite ljusare på allt som händer och ska hända. Hur nere jag än är vet jag att det bästa jag har är Tobbe. Tänk att han står ut med mig och har stått ut med allt som hänt under åren vi varit tillsammans. Var förresten 11 år idag som vi träffades och en liten gnista kom till. Sen tog det ett par månader innan vi blev ihop. Fan vad tiden går....(vi träffades ju egentligen några år tidigare då han följde med en kompis som kände min brorsa också och de såg på film hos oss, så det kan bli)
Idag på väg hem från Katrineholm hade jag en stor rovfågel över mig, vilket är ett tecken på att allt ordnar sig, enligt mig i alla fall. Tror till och med det var en örn, för den kändes större än de jag brukar se plus att den var väldigt mörk under och ljus vid baken, typ. Jag försöker hitta lite glädje nu, som jag sa tidigare, jag ska kämpa för att bli gladare och låta bli att hålla inne allt jobbigt, ibland måste det bara ut.
Ikväll ska vi bara ta det lugnt och äta god mat och vila. Imorrn blir det att åka och kolla när Tobbe går i 1:a majtåget, om jag orkar. Ser fram emot att äta afarernas piroger, jättegoda!
Trevlig Valborg alla som läser detta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar