2010

2010 var året som kom med en massa förändringar.

Började året som arbetslös, då jag slutade som fast anställd i Flens Kommun efter 8,5 år. Pga arbetsbrist, säkert!

Eftersom jag inte ville vara sysslolös och pank sökte jag ett par kurser och tog csnlån och läste 2 kurser på ca. 75%, en om genus och en om studieteknik. Gick hyfsat bra och fick 22,5 högskolepoäng.
Jag stod kvar som timvik i kommunen, för det jag ville var ju att jobba! Fick jobba en hel del på mitt gamla jobb som assistent åt en autistisk tjej. Jag hade tur som gick på timmar på för jag kunde ibland be dem sätta in en annan vikarie om jag var tvungen att plugga, och jag kunde styra mina arbetstider en hel del. Hade väldigt bra chef och kollegor. Det var jäkligt tufft att hinna med både jobb och studier, jobbet krävde massor och skolan med, men det gick!

I januari föddes en liten tjej och hennes mammas och pappas liv förändrades en hel del. Jag blev så förtjust i den lilla tjejen som snart fyller 1 år. Eftersom det dröjer innan jag blir "riktigt" faster (när mina småbröder blir vuxna, är iofs faster till Tobbes brorson) så blev jag extramoster till lilltjejen, o sambon kallar sig då faster. Gammalt skämt då han blev kallad svägerska av min bror för många år sen. Jag önskar jag kunde hälsa på min kompis oftare, men med studier och hennes jobb blir det ibland svårt.

Sommaren innebär slut på jobb, även som timvik. Jag gick hemma i 2 månader och vilade och laddade batterier i fall jag skulle komma in på förskollärarutbildningen. Vilket jag gjorde!
Det kändes så läskigt och jag ville inte egentligen. Lämna tryggheten i arbetet och ekonomin och börja plugga. Men det är enda sättet jag kan få ett fast jobb och en bra ekonomi så jag måste plugga. Det har varit tufft och kul, men mest tufft. Har fått bra klasskompisar som är trevliga och skolan går väl framåt, men det är tuffare än jag trott det skulle vara. Bara 3 år kvar....

Jag har vuxit som person när jag har utmanat mig själv med att göra och klara av saker som jag fasat för. Det tar på krafterna men jag vänjer mig vid det jobbiga och klarar mer än jag tror.

Jag har fått släppa vissa krav på mig själv hemma. Vi har inte varit så noga med städning, inte för att jag nånsin vart det egentligen, men skolan går före och vila är nödvändig oxå.
I jul har jag inte alls gjort allt jag brukar. Jag gjorde en sats kola, oftast har jag gjort 3 minst, och jag brukar baka eller göra nåt mer godis oxå. Julklappar köpte vi bara till barnen runt oss och vi köpte allt vid samma tillfälle. Föräldrarna ska bjudas ut på middag så vi gjorde kort åt dem som present. Vi själva köpte inte julklappar till varandra, vilket vi insåg att det ska vi göra nästa år, det var inte kul utan klappar. Däremot ska vi köpa en ny soffa under våren, det blir vår julklapp i efterskott. Annars var julen trevlig men kort. Blir alltid deppig av att julen går så snabbt och att storebror borde vara med oss fortfarande.

Pappa har mått dåligt i flera år nu. Har ju av många anledningar inte träffat sina söner sen april 07. Jag träffade dem augusti 07, bara några dagar innan min storebror dog. Han har bott hos farfar och farmor, men sen farmor dog april 07 har farfar blivit sämre, väldigt dement och pappa har fått hjälpa honom fast fan vad de har bråkat. Pappa har inget tålamod....Nu har farfar flyttat till ett hem, tillfälligt än så länge men jag tror inte han kommer hem igen, jag hoppas inte det för han klarar sig inte själv. Pappas bil pajade men han fick tag i en nyare, förhoppningvis bättre bil ett tag iaf. Nu har han skrivit på för en lägenhet i Flen, något han verkligen behöver för att må bättre. Är så glad för hans skull men hann tycker det är jobbigt. Jag är en person som det kanske inte alltid syns att jag bryr mig om andras problem, men jag bryr mig för mycket och tar åt mig av problemen och grubblar på dem, trots att jag har egna problem och inte behöver fler. Jag har försökt att inte ta åt mig och det går väl sådär.

En ny sak som hände i år var att jag och älsklingen åkte på vår första gemensamma utlandssemester, till Alicante, eller Punta Prima för att vara exakt. Det var spännande och ännu en sak jag inte trodde jag skulle klara av som jag faktist fixade. Att flyga....det var lite jobbigt men inte ens i närheten av hur jobbigt jag förväntat mig. Hade varit nervös ända sen vi bokade biljetterna i typ maj, vi åkte i slutet av oktober. Det var en superhärlig semester och jag lärde känna min svåger och svägerska ännu bättre. Det gör jag gärna om!

Vad det nya året kan ha med sig men i ett senare inlägg ska jag skriva vad jag hoppas. Förändringar kan vara jobbiga som fan men kan föra med sig mycket gott och kan vara utvecklande, vilket är något jag behöver förstå och inte vara rädd för.